Att börja.

Jag har börjat blogga förr. Det har aldrig gått egentligen. Jag har inte vetat vad jag ska skriva eller om jag vill att nån ska läsa. Men samtidigt. Jag lever i en värld där så få människor har tid att stanna upp och lyssna. Även jag, och vad kan då vara bättre än att faktiskt skriva ner saker jag vill ha sagt istället. Då väljer du själv sen om du vill läsa det eller inte.

"Music is what keeps us together" är ett citat jag tog från Freddie Mercury. Han ska ha sagt det vid något tillfälle, och har han inte rätt?  Trots alla olika åsikter och människor, och tyckande och väljande och placerande i fack hit och dit, så kan man alltid mötas i musik. Två helt totalt olika folkslag kan finna en total gemenskap i musik. Det är otroligt. Och in-ger ett visst hopp.

Jag satt och tittade på youtube en natt, på Queen-konserter, och även om jag alltid gillat Queen så har intresset och samhörigheten vuxit mer och mer. Så jag satt och tittade och tyckte att jag sällan sett nån som levt in i sin musik som just Freddie Mercury. Och rösten var exakt som alla inspelningar jag hört. Kom senare in på intervjuer och inspelade nyheter från dan han dog. Betade av hela hand liv på en natt kan man säga. När jag sedan var "klar" så var jag sorgsen i två dag. Det kändes som om någon jag känt hade gått bort. Somom jag saknade honom på nåt sätt. Nån som hade sin storhetsperiod innan jag föddes och som varit död i 25 år. Det var en underlig känsla faktiskt. Till och med igår när ett ganska medelmåttigt coverband spelade en Queen cover på krogen så kom det över mej att jag liksom sörjde, samtidigt som låten var så vacker.

Den sista videon jag tittade på är inspelad 1991. Han dog senare det året men hade aldrig gått ut med att han faktiskt var sjuk. Men han ser sjuk ut, och videon är i svartvitt, kanske för att det skulle dölja hur blek han faktiskt var. Så här med facit i hand så är han fullproppad med HIV. Han vet att han antagligen inte har så länge kvar. Men spelar det roll? Nej, det gör det inte. Han är inte alls lika spänstig och full av liv som på åttiotalet, han var blind på ett öga av infektion och skakig och svag. Men han gör det som om det är det sista han ska göra i sin stora musik-karriär( vilket det faktiskt var). Enligt hans band kamrater klagade han aldrig. Det har iallafall fått mej att få perspektiv på mitt liv. Om han kunde vara stark, så nog fan kan jag.
Ser om jag får dit filmen här på blioggen, och har du tid, se den och tänk över vad jag skrivit.

 Han dog i November 1991 och orden han säger i slutet på den här videon, "I still love you" är de sista orden han säger framför kameran. Nånsin.

Tittar man runt på videos på youtube så är det människor från hela vida världen som kommenterat dem, en del idag, en del för ett par dar sen. Han lever vidare än idag, musiken lever vidare. Människor som inte ens var född under storhets tiden, finner tröst i en svunnen musik.

Freddie Mercury skulle fyllt 65 år exakt i dag, den 5 september. Undra vad han hade varit idag. Är ändå övertygad om att han stått fast vid det han en gång sa.
Music is what keeps us together.