söndag 4 september 2011

Att söka och hitta styrka.

Alla behöver söka och hitta styrka. Det är jag fullkomligt övertygad om.
Även om man är stabil som ett berg så finns det alltid nånting som kan göra dej svag. Ibland för ett ögonblick, ibland så svag att du undrar om du nånsin kan räta på dej ibland.

Som sagt. Jag vänder mej gärna till musik. det kan få oss att lättare komma i kontakt med vad vi känner. Om du tex är ledsen, men inte har någon anledning att gråta, så faller du lätt dit om du sätter på en ballad eller en låt med sorglig text.
Är du glad så blir du än mer upprymd om du spelar en låt med glatt tempo eller glad text. Musik har en förmåga att nässla sej in i själen på mej och dra ut det som jag ibland inte vill ha fram, men ändå behöver få ut. Vissa låtar gör mej alltid glad. Eller får mej lugn. Eller lättar hjärtat en aning iallafall. Därför kan jag spela en låt om och om och om igen. Jag har fått höra att jag spelar sänder den, men den bygger snarare upp mej, ibland från grunden.

Musik är dessutom helt kravlös. Och alldeles individuell.
Tycker det är så fruktansvärt svårt att hitta människor som lyssnar.
Antingen är det en sort som inte hör på när du pratar, eller så är det sorten som lyssnar alldeles för mycket. Den sorten som man vet redan har listat vilka som ska få ta del av det man säger, innan man ens sagt klart meningen. Tror den medelmåttiga lyssnaren är bäst, och den som förstår dej.
Jag kan komma på en enda person som jag vet lyssnar när jag pratar. Som försöker förstå vad jag menar, och som hoppas att det ska kännas bättre om man är ledsen. En. Å andra sidan behöver man inte fler.
Det finns ju musik. hur många gånger har jag inte hittat en sång som exakt talar om hur jag mår. "precis så här är det".

Jag har iallafall påbörjat en förändring. En stor stor livsviktig förändring. Tror inte att någon förstår mej överhuvudtaget, men vet du, det gör inget. Knappt jag förstår. Och inte verkar man lära känna sej bättre med åren. Tvärtom.  Men det är som  det är just nu, och därför måste det genomföras förändringar. Liv eller död.

Förresten.Oftast är det gammal musik av grupper som antingen är döda eller splittrade som jag älskar, och jag sliter mitt hår i förtvivlan att jag aldrig fick uppleva dem live. det finns dock en del som lever, men som förlorade sin glans nånstans där det slutade handla om budskap och bara om pengar. En av dem finns här nere. Lämnar detta inlägg med just honom.













1 kommentar:

  1. Hej! Kul att du har börjat blogga!
    Lycka till med din förändring! Du får berätta mer om den när vi hörs. Puss & kram

    SvaraRadera